En bok som griper tag....

Johanna Nilssons bok Hon går genom tavlan ut ur bilden är en bok som verkligen griper tag i läsaren. Det är en bok man bär med sig även efter att man har läst klart boken. Hon har ett vacker och enkelt språk som gör boken lätt att läsa även om boken inte är en må-bra-bok.

"Tioåriga Hanna lever i en relativt harmonisk familj. Hon är inte misshandlad, hennes föräldrar älskar henne, hon är smart och söt. Ändå mår hon inte bra. Det går inte att peka på orsaken. Hanna är bara väldigt utanför och hon kommer inte in, hur mycket hon än försöker. Hon blir sviken, gång på gång och när hennes älskade farfar dör försvinner hennes enda riktiga bundsförvant.

Två parallellhistorier berättas, de handlar om Hanna i två olika åldrar och knyts ihop med smärtsamma knutar.

Tonåriga Hanna ligger på sjukhus. Hon har försökt ta livet av sig, flera gånger. Karvat i armarna i ett försök att nå själen och minnena. Lite i taget tar hon försiktiga steg tillbaka till livet. Hon hittar någon som ser henne tillbaka och som lyssnar även när hon inte pratar."
Helena Schaeder Söderberg

Ett kort utdrag ut boken: "Hon sitter i sängen och blundar. Kupar handen kring minnet, böjer långsamt fingrarna inåt. Gräver, vill krossa. Farfar blåser kraft över hennes hud, gjuter ett pansar kring henne sköra liv. Viskar att hon måste resa sig upp och gå ut ur detta konstlade rum, denna bild, denna tavla."

Läs den - det är en vackert skriven bok som berör.  

//Linda